Så här ser dom ut, mina nya fröknar o tupp. Dom är väldigt tama och lugna, får se, dom borde komma igång och värpa lite till hösten.
Här har jag klippt in en text från lantrashönsklubbens hemsida:KindahönaKindahönan är en lokal hönsstam med typiska lantrasdrag. Äldre människor som känner igen hönsen sedan barndomen beskriver bl.a den "svarta färgen", den "lustiga kammen" och de "håriga benen". De kommer från Kindabygden i Östergötland. Runt 1950 fick Hans Ottosson i Västra Harg några höns från en gammal man i 80-årsåldern, boende i skogen i Västra Eneby socken. Dessa höns utgör grunden till lantrasens genbank.
KänneteckenFjäderfärgen varierar, men mycket svart förekommer. Många djur har vildteckning med olika färginslag i hals och sadel. Fjäderstrukturen kan vara slät eller ullig. Ullhönsens fjäderfan saknar hakar som binder ihop det, ungefär som hos silkeshöns. Kammen är medelstor och kamformen är enkel eller roskam. Benbefjädring finns på de flesta och även hasvinge. Fyra tår är vanligast men även femtåighet kan förekomma. Vikten på tupparna ligger mellan 2 - 2,5 kg och hönorna på 1,5 - 2 kg.
KänneteckenFjäderfärgen varierar, men mycket svart förekommer. Många djur har vildteckning med olika färginslag i hals och sadel. Fjäderstrukturen kan vara slät eller ullig. Ullhönsens fjäderfan saknar hakar som binder ihop det, ungefär som hos silkeshöns. Kammen är medelstor och kamformen är enkel eller roskam. Benbefjädring finns på de flesta och även hasvinge. Fyra tår är vanligast men även femtåighet kan förekomma. Vikten på tupparna ligger mellan 2 - 2,5 kg och hönorna på 1,5 - 2 kg.
